Extramaterial

Marie Fredrikssons texter

Det finns åtskilliga internationella fans som lärt sig svenska just för att kunna tyda texterna på Marie Fredrikssons soloskivor. Fascinationen för hennes person har varit drivkraften bakom detta arbetsamma företag, förhoppningen om att komma henne närmare och förstå henne bättre.

          En betydande del av att vara fan av en speciell artist är ofta det att ha ett intresse för artistens privatliv. Låttexterna spelar en stor roll, eftersom de kan innehålla ledtrådar. Även om det kan vara svårt för en utomstående att i texterna skilja på det privata i artistens liv och det konstnärliga uttrycket, kan det tyckas närmast oundvikligt att den skrivande pop/rockpoeten avslöjar delar av sitt eget känsloliv. Själva skrivandet kan nämligen fungera som terapi för att bearbeta personliga motgångar och tragedier.

          När det Marie Fredrikssons egna inspirationskällor brukar hon nämna Joni Mitchell, en artist som kan betraktas som en av de första kvinnliga bekännande sångerskorna. Inte minst debutalbumet Blue har beskrivits som naket och blödande.[1] Naken och blödande är Marie Fredrikssons skiva Den ständiga resan från 1992. För Marie, som befann sig på världsturnén Join the Joyride tour med Roxette, blev arbetet med att skriva texter en ventil för att hantera sina känslor. Samtidigt som hon nyligen brutit upp med sin pojkvän befann hon sig i en 30-årskris:

När jag tänker på den ständiga resan genom livet,

när det alltid känns som höst.

Då vänder sej vinden sakta mot norr och blommorna dör.

Det faller regn i mina drömmar.

Jag måste resa igen och leta efter tröst. [2]

Förutom att ge ledtrådar om artistens liv kan låttexterna även fylla en annan viktig funktion för lyssnaren genom att hon eller han kan identifiera sig med den som sjunger och se kopplingar i texten till sitt eget liv och sina egna erfarenheter. Som med all poesi sker tolkningen i mötet med läsaren. Allmängiltiga formuleringar i en text kan tolkas på olika sätt och på så sätt få speciell betydelse för varje person som läser eller lyssnar. Inte minst människor som har haft det svårt kan uppleva tröst eller uppmuntran genom detta igenkännande.[3] Intressant nog är det inte bara djupare sångtexter, utan även texter i ytligare genrer som schlager som kan ge upphov till starka känslor.[4] Kanske går det att finna arketyper – tidlöst mänskliga symboler som återkommer i textmaterial och berör oss människor på ett speciellt sätt.                   

     Genren i Marie Fredrikssons musik kan beskrivas som vispop, visrock eller rocklyrik. Den litterära och poetiska formen karakteriseras ofta av radslutsrim eller assonans (d v s ljudlikhet), men ofta inte särskilt förutbestämt i ett mönster. Innehållet och temana på de olika skivorna avspeglas i titlarna. De tre första skivorna, utgivna på 80-talet, har titlar som innehåller ord med väder och natur: Het vind, Den sjunde vågen och Efter stormen. Den fjärde och femte skivan, utgivna på 90-talet, har titlar inom temat tid och rörelse: Den ständiga resan och I en tid som vår. Den sjätte skivan, utgiven 2004 och på engelska med titeln The Change vittnar om den förändring i livet Marie ställdes inför när hon drabbades av cancer. På debutskivan Het Vind var Marie textförfattare endast till några få låtar, medan hon på de följande två skivorna var involverad i fler låtar men ofta skrev texterna tillsammans med en medförfattare. På Den ständiga resan och I en tid som vår låg hon själv bakom de flesta av låtarna. Senaste skivan, The Change skrev hon tillsammans med sin man Mikael Bolyos och på fem låtar står hon som ensam textförfattare.

Den stora frågan är: Vad får vi reda på om Marie Fredriksson genom att analysera hennes texter?

1. Beskrivningar av kärlek

Liksom i de flesta poptexter är kärleken ett centralt tema i Marie Fredrikssons texter. Genombrottslåten ”Ännu doftar kärlek” från debutskivan Het vind (1983) är en låt som fortfarande förknippas starkt med hennes tidiga sångkarriär.

 Åh, jag önskar du finns kvar, när solen stiger

 Och när natten blir till dag, vill du ha mig då?

 För ännu doftar kärlek och hoppet blir till tro

 Ännu blåser vindar som stillar sig till ro

Det är den tvekande men hoppfulla kärleken som skildras. Något som slår mig vid en skriftlig analys är att texten inte är speciellt innovativ eller originell. Det finns inga spännande metaforer eller snillrika formuleringar. Det är väldigt enkelt. Men kanske är det just denna enkelhet och omedelbarhet i texten som gjort att låten gått hem hos många människor? Och sedan återigen detta med Maries speciella röst; att hon skulle kunna sjunga vad som helst och göra folk djupt berörda av hennes ord. Det blir kanske extra tydligt när texten, nedskriven på ett papper, klätts av den röst som gör den så unik.

          Lycklig är den kärlek som skildras i den andra skivans titellåt Den sjunde vågen. Här finns symbolik i naturen som motsvaras av känslorna på ett djupare plan och det byggs upp ett klimax, starkare och starkare i ackompagnemang både till Maries röst och instrumenten. Från den inledande radens ”Den första vågen när du ser på mej / och i mina ögon finns ett svar till dej” till hur låtens ”vi” kommer allt närmare varandra: ”Den femte vågen stormar inom mej / lust och längtan kräver mer av dej. Den sjätte vågen blir ett med dej /den sjätte vågen besegrar mej”. Vad som händer i den sjunde vågen får vi aldrig veta: ”Den sjunde vågen…..”. Det skulle kunna tolkas som att kärleken fullbordas genom ett samlag.

          Den olyckliga kärleken skildras främst på den dystra skivan Den ständiga resan (1992), som redan konstaterats har blivit till i samband med Maries uppbrott från ett kärleksförhållande. Känslorna pendlar från uppgivenhet i ”Varför mötte jag dig den där novemberdan” - Ute blåser bitterhet / det enda som finns kvar. / Varför ska jag sörja / jag fick ju hela din dag - till ilska i ”Vem tror du att du är?”: Du ringer mig mitt i natten, ta och lämna mig ifred. Men skivans sista låt. ”Till sist”, bjuder på en varm kärleksförklaring till mannen i hennes liv, Mikael Bolyos: Så var du bara där. Jag såg ditt ljus i mörkret, plötsligt lyste solen i mitt hjärtas mörker

          Tonen är betydligt mer positiv på femte skivan I en tid som vår (1996), där kärleken är ett starkt framträdande tema och ett sammanförande element mellan de olika låtarna. Låten ”Aldrig tillbaka mer” vittnar om att hon har lämnat en svår tid bakom sig: ”Sorgens tanke tiger tyst / det som en gång var / ger ingen lust…… ”Här är lugn och ro / natt som dag / jag är aldrig mer ensam / så länge du stannar kvar.”

          På skivan The Change (2004) har låten ”2:nd Chance” ett tydligt kärleksbudskap, där den sista raden syftar på att hon blev tillsammans med Mikael när hon befann sig i Sidney under Roxettes världsturné 1992: I think of you every day /Especially this morning of spring / Oh thank God I´m alive / And I look down on my Sidney ring.

 

2. Kärleken till naturen

Framför allt Marie Fredrikssons tre första skivor innehåller många metaforer som ger associationer till natur och naturfenomen såsom hav, vind och strand, regn och sol, väderförhållanden och årstider såsom sol och måne, sommar och höst, månader som september, november och april vilka väcker olika slags associationer. Det är den svenska Västkusten som skildras med tonvikt på havet, ibland som ren impressionism, ibland som metaforer till själsliga tillstånd.

Ge din längtan till havet / låt den driva med strömmen

Sätt dig på stranden / vänta och se

Din dröm blir en svala / som seglar med vinden

Lägg dig i gräset / försök följa med

 

Jag vill ha ett hus vid havet där jag kan höra alla båtarna som lägger till

Jag vill ha ett hus vid havet där jag kan höra alla måsarna och göra som jag vill

Och varje morgon, innan solen väckt mitt tak

Ska jag ligga där och lyssna efter båtarna

 

3.     30-årskrisen och reaktionen på världsberömmelsen

Det sker en utveckling i Marie Fredrikssons texter som man kan tänka sig är en naturlig följd av att hon blir äldre och mognar i sitt artistiska skapande. Från kärlek och naturskildringar som är dominerande på de tre första skivorna, märks på skivan Den ständiga resan (1992) en livsleda och en ångest som inte synts till tidigare. Skivan kan betraktas som en dagbok, vittnande om den ensamhet, meningslöshet och ångest som Marie ofta kände mitt i det glammiga popstjärnelivet ute på världsturné, långt ifrån nära och kära. Hon har i efterhand sagt att hon dessutom gick igenom en 30-årskris när hon arbetade med skivan. Att hon gick igenom ett uppbrott från musikern Johan Kinde, som hon var tillsammans med i slutet av 80-talet, gjorde inte saken bättre. Marie Fredriksson har i efterhand berättat att hon gick i terapi för att bearbeta alla stormiga känslor[5].

          Skivan inleds med ”Det regnar igen”, som kan tolkas som att den anspelar på sångerskans egen vilsenhet i samband med världsberömmelsen. ”Massa männskor snurrar runt / men det är ingen jag känner igen / dom far lika fort ut och in i mitt liv”. Metaforen ”ensam i baren” är också talande för hur hon trots att hon ständigt är i centrum för andras uppmärksamhet samtidigt känner ensamhet i sig själv. Baren och taxibilar vittnar även om en urban miljö jämfört med föregående naturlyriska skivor.

          Bildspråket är överhuvudtaget mer utvecklat på Den ständiga resan än på de föregående skivorna, på vilka det främst handlade om impressionism utan någon djupare underliggande mening som i ”Ett hus vid havet”. Formuleringarna på Den ständiga resan blir istället allt oftare paralleller till det inre själsliga tillståndet. Hösten står genomgående för något mycket negativt på ett symboliskt plan. Talande är symboliken i raderna ”Genom ett krossat fönster ser jag ett mönster” som handlar om att bygga nytt efter att det gamla raserats. Existentiell innebörd har även låten ”Där isen är som tunnast”: Jag orkar inte leva som ingen alls. Ett paradoxalt uttalande från någon som är en uppvaktad, framgångsrik och världsberömd popstjärna kan det tyckas. Liknande är temat i ”Tid för tystnad”, en låt som kan tänkas anspela på hennes karriär och priset hon får betala för berömmelsen och att ständigt ha mångas ögon riktade mot sig:

Vi har valt ett liv att leva i

som kostar mod och all vår energi

men jag tror det finns en plats för oss

och för att komma dit måste tiden bära oss

 

4.     Reflektioner över livet och inställningen till tiden som går

På den femte skivan, I en tid som vår (1996), är tonen begrundande och tiden är ett mycket påtagligt tema. Intrycket är optimistiskt och ljust jämfört med Den ständiga resan. Samtidigt blir man som lyssnare påmind om att hon har lämnat en svår tid bakom sig. Årstiderna hänger väl ihop med temat tid, där de symboliserar olika saker.  Hösten är fortfarande den starkaste ångestsymbolen. Motsatsen är våren, vilket märks i låten ”Mild varm vår”: ”Fast världen är kall av vinter och sorgsna hjärtan som slår / trots allt flyr tiden ändå, känn du är nära mild varm vår.”  Allra tydligast är temat tid och åldrande kanske i låten ”Sparvöga” som har barnets perspektiv:

Tiden den går, livet är så kort

Alltför kort för att glömmas bort

Så gör det du vill och blomma ut

Njut av din spegelbild, vår tid är nu

Att Marie Fredriksson upplevt lyckan i att bli förälder är också något som märks på I en tid som vår. Låten ”Min trognaste vän” skulle kunna handla om kärleken till en älskad partner men också kärleken till ett litet barn. Det senare låter rimligt med tanke på att Maries dotter Josefin var tre år när skivan gavs ut: Hur ska jag någonsin lysa som du / i de mildaste  färger / i det starkaste ljus” ”Min trogna lilla vän somnar stilla bredvid mig / jag vaggar dig”. Kärleken till det ofödda livet, barnet hon bär i magen anas i låten”Vinterängel”: ”Min lilla ängel, jag ska skydda dig / och ge dig tro så att du orkar bära mig”.

 

5.     Den religiösa tron

Ett nytt inslag på skivan I en tid som vår, som inte märks på de föregående skivorna är de religiösa konnotationerna som förstärker det allvarliga ”Meningen-med-livet-temat”. Det är dock inte särskilt tydligt, utan märks mest mellan raderna, t ex i låten ”Ber bara en gång” med textrader som ”Om jag förlorar min tro på dig / finns det ingenting kvar här för mig” – och i ”Drömmen”: ”En bättre plats / en annan värld” …”Ett ljusare liv som jag tror på”… En äkta själ och en sista chans.” …”Jag fick tron tillbaka” …”Till det grönare gräs på andra sidan /Flyga fri på andra sidan”

     Det religiösa budskapet återkommer på skivan The Change, t ex i 2:nd Chance, (vilket behandlas i ovanstående avsnitt) med textrader som Oh thank God I´m alive.

 

6.     Känslorna efter att ha överlevt cancer

På den senaste skivan The Change (2004) har Marie Fredriksson skrivit text och musik till fem av låtarna. Skivans texter handlar till stor del om hur hon kände det när hon drabbades av en hjärntumör och de kan tolkas som att de avspeglar ett ångestfyllt känsloliv. Även om det övergripande temat är sjukdomen spretar några av låtarna åt andra håll. Texterna och musiken till denna skiva skrev hon tillsammans med maken Mikael Bolyos och det blev en terapi för dem båda att arbeta med musik när rädslan för sjukdomen var stark.[6]

Titellåten The Change har det dystraste innehållet, då den handlar om känslorna inför själva sjukdomen. ”Far away I heard you cry /My table roses slowly died/ Suddenly the Change was here / I took your hand, you dried my tears” Hoppfullare är tonen mot slutet av låten med en förvissning om att livet går vidare: ”Memories will fade away /Sun will shine on a new clear day / New red roses in my hand / Maybe some day we will understand”.

     Sista låten på skivan The Change är ”A table in the sun”. Här finns mycket av det som synts i tidigare låtar av Marie Fredriksson. Här finns naturen som metaforisk källa med regn och sol som kontraster, här märks gudstron och själva tron på livet och slutligen, med textraden ”I´m still cruising the seventh wave” refererar hon – kanske med en gnutta ironi - till sin egen karriär eller det som är typiskt för henne själv - och att det inte är över.

No rain, no sorrow, the bad days are over 

The sun is shining through

Even November days too

So much we´ve learned, a whole new world

Thank God I´m saved

I´m still cruising The seventh Wave

 

Vad får vi veta om Marie?

Den bild som jag får av Marie Fredriksson efter textanalysen kännetecknas till stor del av det vemodiga och sorgsna uttryck som kan definieras som ett utmärkande drag för en svensk eller nordisk sångtradition. Min amerikanska vän som lyssnade på Den ständiga resan utan att förstå ordens innebörd kallade musikgenren för: ”I wanna kill myself music”. Det vemodiga förhållningssättet hänger troligen ihop även med skrivandets funktion hos en singer-song-writer. När skrivande blir som terapi är det lätt hänt att stilen blir svårmodig.

     Som jag redan nämnt kan sångtexter vara en viktig källa till kunskap om en artist. Vad får man veta om Marie Fredriksson? Utvecklingen i hennes texter: De första tre skivorna bjuder på lättsamt kärlekstema och impressionistisk naturlyrik. Kärleken är ett evigt tema i vispop rent generellt, men inte ett särskilt unikt eller nyskapande tema. Naturälskandet sätter prägel och kan nog ge ledtrådar om sångerskans sinnelag, men är ganska opersonligt i sin impressionism.

     Mer djup och allvar på Den ständiga resan, som vittnar om sångerskans livskris med känslor av meningslöshet och ångest som hon upplevde under världsturnén med Roxette. Djupare reflektioner om tiden och livet förekommer även på I en tid som vår. Än mer allvar och religiösa inslag på skivan The Change, den senaste skivans referenser till att ha överlevt en svår cancersjukdom.

     Marie Fredriksson är ganska privat av sig. Mycket lämnas öppet men om man redan vet mycket om Marie går det att tolka gåtorna. Det är en kontrast till vår tids Facebook-kultur där nästintill varje människa, känd som okänd, gladeligen lämnar ut den egna själen till allmän beskådan, till exempel i blogg-form.

 



[1] The Sex Revolts – Gender, Rebellion and Rock ´n Roll, Reynolds, S. 1995, s 254

[2]  M. Fredriksson, Den ständiga resan, 1992

[3] Lilliestam, 2009, s 111.

[4] Ibid, s 112.

 

[6] Dokumentären En andra chans, 2004

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)